Läs mer om Smip på Rosendal här!

Smip är ett samhällsvetenskapligt program där hållbar utveckling och internationella frågor är centrala i utbildningen. På Smip ingår fördjupningskurserna Globala utvecklingsstudier 1 & 2 samt Internationella relationer.

Fältstudien

Sista terminen i trean åker Smip-klasserna till ett land utanför Europa, där de gör en fältstudie. Eleverna får möjlighet att tillämpa sin kunskap på plats i ett samhälle som kanske både liknar och skiljer sig från det svenska samhället.

– Tanken är att komma iväg och studera den teoretiska kunskapen i verkligheten, berättar Josefin Hilton-Brown, en av de ansvariga lärarna för fältstudierna. Fältstudierna brukar vara fokuserade på att förstå levnadsvillkor och möjlighet till utveckling i det specifika landets sammanhang. Det kan till exempel röra sig om turismens påverkan på försörjningsmöjligheter i Nicaragua eller vilken roll utbildning spelar för flickors upplevelse av frihet i Zambia.

Under fältstudierna möter vi lokala organisationer som på något sätt arbetar med frågor som berör det aktuella temat. Genom studiebesök, intervjuer och gemensamma aktiviteter skapas kontakter med lokalbefolkningen. Amanda Sajadi, tidigare elev på Smip, berättar:

–Fältstudien knyter ihop säcken av all kunskap som man bär med sig från alla lektioner och de olika ämnen som man läst. Främst skulle jag vilja säga att fältstudierna hjälper en att inse värdet av alla studier efter tre år på Smip.

Det som kännetecknar Smip är också att det gymnasiearbete som skrivs på våren i trean utgår från det material som samlats in under fältstudierna.

Arbetssätt
På Smip arbetar vi ofta ämnesöverskridande i mindre eller större projekt. Fokus ligger på globala frågor och hållbar utveckling med teman som vattenanvändning, livsmedelsförsörjning, klimat­omställning eller demokratisering. Du får då samarbeta med andra elever, samla information, bearbeta och redovisa på olika sätt.

Svårighetsgraden i projekten höjs successivt, både när det gäller innehåll och redovisningsformer.

– Att jobba i projektform är karaktäristiskt för Smip. Det är något mer än traditionell undervisning. Man tränar eleverna att se den breda bilden, kopplingarna mellan de olika skolämnena, att händelser och processer hänger ihop, säger Olle Jansson, lärare på Smip.

Vi på Smip försöker variera undervisningen med olika typer av arbetssätt och olika former av redovisningar.

– Vi jobbar hela tiden på olika sätt – genomgångar och skriftliga examinationer kombineras ofta med diskussioner och muntliga redovisningar, berättar läraren Hans Niklasson. Ibland arbetar vi i grupp, som i projektet Inblick, där vi tittar på hållbarheten i vår konsumtion, och ibland enskilt, som Fred och konflikt, där varje elev analyserar en pågående konflikt. I årskurs 3 anordnas ett Klimatrollspel där världens aktörer ska försöka enas om ett hållbart klimatavtal.

Variationen är mycket uppskattad av eleverna, som beskriver det som både omväxlande och stimulerande.

– Ofta behöver man inte sitta och skriva prov, vi har andra typer av redovisningar. Om du tycker om att diskutera med andra människor passar Smip väldigt bra, anser Andrea Byding, tidigare elev på Smip.

Samarbeten
En del av undervisningen på Smip sker i form av studiebesök på organisationer och institutioner med anknytning till programmet. Vi har samarbeten med kupp (Kompetenscentrum Uppsala: Lärande för hållbar utveckling), Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Detta bidrar inte bara till en bredare utbildning, utan ger också eleverna kontakter utanför skolan. Vi bjuder också in personer med erfarenhet av olika länder som föreläsare.

– Eleverna blir ofta väldigt engagerade och intresserade av samhällsproblematiken. Många blir också nyfikna på vad man kan åstadkomma. Det resulterar i intressanta klassrumsdiskussioner, säger Frederik Straarup, lärare på programmet.